Att vara efterlängtad

Jag har börjat att jobba igen efter en ganska lång tids rehab. Det har varit jobbigt både psykiskt och fysiskt och jag har längtat tillbaka till mitt jobb, men samtidigt med viss vånda, hur ska det gå? Jag har ju fortfarande ont och är inte hundra ännu på länge. Så kommer jag då till jobbet på måndagen och möts av glada tillrop från mina små som visar att de saknat mig genom att vilja sitta i knäet, kramas och en flicka sprang genast iväg och kom sedan tillbaka med en bukett med små blommor, dom ska du ha! Sa den söta treåringen och sträckte fram
En söt lite skrynklig bukett! Ååå va glad man blir!! Denna gest säger väl allt!! Jag älskar mitt jobb!